Cirkusbröllop

A Fairytale marriage

A fine blend of Awkwardness, Craziness & Love

Att rama in sitt bröllop så personligt som möjligt är nog varje brudpars dröm. Jenny och Jon lyckades definitivt: Deras bjöd på en både magisk och sprudlande cirkusstämning – ett bröllop som speglade deras liv som cirkusartister. Ett minne för livet för både brudpar och gäster! En svärdslukerska är nog det enda som behövs för en lyckad bröllopsmiddag. Möjligtvis kan en blå clownkanin behövas också. Skämt åsido, det finns så klart andra underbara middagsinslag – men ni kan ju bara föreställa er vilka stämningshöjare just dessa faktiskt var. Och detta utan att kännas sökt eller pretentiöst: Jenny och Jon är nämligen cirkusartister själva och ville gärna dela med sig lite av sitt rätt speciella yrkesliv.
— Det var inte vår mening att ha ett direkt cirkustema, men det kändes förstås bra att få visa släkt och vänner lite av vår tillvaro, berättar Jenny.

FOTON//LINDA-PAULINE

Vi backar några steg: Jenny kommer från Sverige, Jon, eller Jonathan som han egentligen heter, kommer från England. Båda halkade in i cirkuslivet mer eller mindre av en slump när de var tonåringar – ingen av dem har rötter i cirkusvärlden. Jenny sysslar med ”Contorsion”, en ormliknande akrobatik, tillsammans med sin tvillingsyster. Jon sysslar med halsbrytande akrobatik på hög nivå – inom cirkusdisciplinen ”Kinesisk påle”, där just pålen är sex meter hög. En ambulerande tillvaro som frilansande cirkusartister har tagit dem runt hela världen – och möjlighet att träffas. De två möttes första gången i Ryssland – men det var mötet i Hamburg några år senare som det slog gnistor om. Fem månader senare friade Jon. Jenny svarade omedelbart ja.
— Det kan hända att det uppfattas som lite väl snabbt, men när man jobbar tätt tillsammans i en show kittas man samman och lär känna varandra på ett djupare plan rätt fort. Det kändes helt rätt, säger Jenny. Både Jenny och Jon ville gifta sig inom ett år, inte dra ut på tiden. Det gällde att börja planera omedelbart med tanke på gästlistan – familjemedlemmar från två olika länder samt vänner från hela världen skulle bjudas in. Och det var bra att de började i tid; det blev allt lite krångligt med tanke på att de under planeringsåret jobbade utomlands…
— Visst blev det lite stressigt men samtidigt var det himla roligt att ha ett projekt tillsammans – som en start för vårt gemensamma liv. Så här i efterhand är det ju också roligt att många av de saker vi behövde köpa nu är minnen från platser vi befann oss på då; min vigselring köpte vi till exempel i Madrid.

Personligt

Det var Lisa som friade.
Jenny och Jon betonar hur viktigt det är att våga vara personlig – det är det absolut viktigaste för ett lyckat bröllop.
— Det kan vara svårt att veta vad man vill, och man har ju förstås krav på sig att det ska bli lyckat. Men det viktigaste för oss var att sätta en personlig prägel på bröllopet – och att ha roligt under tiden. För oss handlade det också om de små detaljerna; som att vi bar likadana armband, en stel armring med ett ankare som också är symbol för Hamburg, där vi träffades. Det mycket personliga visades redan i inbjudningskortet: The Fairytale Marriage – A fine blend of Awkwardness, Craziness & Love. Ett stort bröllop kändes självklart:
— Det är i princip enda gången man kan samla familj och vänner så att alla får träffas. Och det var också underbart roligt! Att bröllopet hölls i Sverige föll sig också ganska naturligt:
— Det var enklare för Jons familj att resa hit, än tvärtom, förklarar Jenny.
Båda två ville ha ett utomhusbröllop. Valet föll på havet och klipporna vid Furuviksparken utanför Gävle, en plats som präglar Jennys barndomssomrar. Det var också här Jon friade (han visste hur mycket platsen betydde för henne) närmare bestämt den 6 juni 2016.
— Vi ville också ha en borgerlig vigsel, eftersom inte någon av oss är troende.

Vigsel vid havet

Vigseln stod alltså ett år senare, plus en månad och en dag: Den 7 juli 2017. Jon och gästerna väntade på bruden vid strandlinjen med blått hav och blå himmel som fond.
— Min mor överlämnade mig till Jon. Vi kom gåendes från skogen med utsikten över alla gäster – och så stod Jon där i mitten och väntade…
En vacker scen ackompanjerad av tonerna från en fiol. Spelemannen var – en blå kanin. Som glömt öronen… Jenny skrattar åt minnet.
— Scotty the Blue Bunny har aldrig glömt öronen till sin kostym så länge jag känt honom, men just då hade han glömt dem på hotellet. Ett utomhusbröllop kräver en plan B. Jenny och Jon hade en synnerligt passande sådan.
— Om det hade regnat hade vi fått tillåtelse att vara i Parkens fasta cirkustält.
Nu blev det alltså en vigsel vid havet – som förstås blev ett oförglömligt minne för såväl gäster som brudpar. Lite nervöst var det dock för de senare.
— Men bara vi tittade på varandra blev vi lugna.

Ett annat oförglömligt minne för gästerna var vägen till vigselplatsen – som gick genom Furuviksparken. Här hade man rullat ut en röd matta vid entrén och gästerna fick passera zoo på väg till klipporna. Även brudparet bjöds på ett extra roligt minne: En tur genom nöjesparken med en blomsterdekorerad radiobil.
Bröllopsmiddagen hölls på Högbo Bruk, Nya Herrgården, en halvtimmes bilfärd från klipporna.
— Planen var att hyra en Londonbuss, en dubbeldäckare, för att transportera våra gäster men det funkade tyvärr inte. Vi löste det hela med tillgängliga bilar istället. Vi hade blivit tipsade om Högbo Bruk av en kompis – och det var helt perfekt för oss. Vi hade ett helgbröllop för att våra gäster skulle få tid att bekanta sig med varandra ordentligt, och här hittade vi en bra kombination av naturaktiviteter och kultur. Här fanns också boende för alla, hotellrum, vandrarhem och små stugor. Maten var också suverän, vi valde typiskt svenska smaker till vår meny.
— Kvällen innan bröllopet fick våra gäster gå en fin liten promenad genom skogen till en liten stuga vid stranden av en vacker sjö där de bjöds på BBQ, bastu och badtunnor. Det var roligt att få visa Sveriges vackra natur för våra utländska gäster. Så är vi tillbaka till middagen, med svärdslukerska, jonglör, en manlig strippa samt en cirkusdirektör som dompterade såväl artister som gäster och brudpar – som även var brudparets eminente toastmaster. Ingen tvivlar väl på att den middagen också blev ett minne för livet…
Till sist: Blev bröllopet som ni tänkt er?
— Vi hade inte kunnat drömt om något bättre!

Jenny & Jonas bästa bröllopstips

– Lyssna inte för mycket på vad andra har att säga.

– Kan inte sägas för många gånger: Håll koll på ringarna! Jon trodde att han hade tappat bort våra ringar…

– Våga fråga om hjälp.

– Anlita en bra och professionell fotograf.

– En toastmaster är A och O för en lyckad middag.

Guide till Jenny & Jonas bröllop:

Bröllopsfest: Högbo Bruk, Nya Herrgården. Nära Sandviken.

Inbjudningskort: Egentillverkade. Text: The Fairytale Marriage – A fine blend of Awkwardness, Craziness & Love.

Brudklänning: Ida Sjöstedt. ”En kompis tipsade om hennes klänningar och jag kollade upp henne online och blev helt kär i hennes klänningar. Jag beställde tid för provning när jag var hemma i Sverige och det blev faktiskt den första klänningen jag provade. Jag fick den sydd så att jag kunde ta av kjolen.”

Skor: Två par. ”Jag hade ett par låga sandaler i rosa lack eftersom jag skulle gå på klipporna och sen hade jag ett par högklackade som jag och min syster fixade till med swarovskikristaller.”

Hår & Makeup: Jennys vän Jewel, svärdslukerska, fixade båda.

Jons kläder: Skor från Carmina Shoemaker i Madrid, hans blå kavaj och ljusbeiga byxor från Suitsupply i London.

Matchande armband: Paul Hewitt.

Ringar: Jennys förlovningsring från Independent Store i Berlin, vigselring från Aristocraz i Madrid. Jons vigselring från Brent and Jess, USA.

Bukett: Centrumblommor i Tierp. ”Jag ville att den skulle kännas lite vild, inte vara för perfekt. De gjorde även blomsterkransarna till våra tärnor och blomsterflickor.”

Dekorationer: Vilda blommor, personliga ägodelar som kaniner och figurer i origami.

Fotograf: Linda-Pauline, www.lindapauline.se ”Efter mycket letande hittade vi henne på instagram. Både Jon och jag har ett stort fotointresse så det kändes viktigt att hitta en duktig fotograf i ’vår’ stil, någon som inte var för traditionell utan mer artistisk.”

Toastmaster: Cirkusdirektören Nalle Laanela som är en kär vän. ”Han var från början min clownlärare och sen har jag uppträtt tillsammans med honom i Clowner utan Gränser (som han startade upp i Sverige). Jag vet inte hur vi hade kunnat göra allt utan honom!”

Bröllopsfest på Högbo Bruk.
Svärdslukerska på festen, och cirkusdirektör Nalle Laanela var toastmaster.